Artiklar och beskrivningar

om vävning och Weavepoint

Skuggväv

Jämförelse mellan gamla böcker i bindningslära och skuggväven

Jag kan inte låta bli att citera några avsnitt ur min fasters handskrivna vävbok från Väfskolan i Borås. Hon gick där 1928 - 1930. På den tiden var undervisningen i bindningslära fortfarande präglad av lärare som hade sin utbildning från Tyskland och industrin. Alla exempel är tecknade med höjda varptrådar. Samma sorts färgeffekter finns även i en tysk bindningslära jag har, och i min egen - handskrivna - bindningslära från Textilinstitutet i Borås.

Om man sålunda inom vissa ytor punkterar 2-skaft motsatt mot botten, så erhålles ovillkorligen tvärstreck eller figurer på långrandig botten eller tvärtom beroende på vilkendera sidan av tyget, som tages till rätsida. Ex. här påvisas i mönster n:r 124.

N:r 124 ur Lenas Vävbok

Ehuru dylika mönster äro sammansatta av 2-skaft, så kunna de dock icke utföras på 2 skaft utan fordra lika många gånger 2 skaft, som mönstret har olika bindande trådgrupper såsom synes av solvningarna.

Man kan även låta avbrotten fortlöpa utefter sneda linjer, varvid antingen varp- eller värftkypert uppkomma på sina ställen. I båda fallen omkastas färgeffekten.

N:r 129 ur Lenas Vävbok

Jag ritade två mönster. Ett mönster för att lägga in tuskaft på samma sätt som i "Lenas Vävbok". Ett där mönstret, efter att det förstorats och trådar lagts till i spetsarna, skulle bli lika stort som det första - alltså efter skuggvävens principer.

Bindningarna skiljer sig åt (Exemplen är ritade med sänkning).

Jämför uppknytningarna.

Skillnaden är att i det första exemplet följs inte trådarna åt två och två.

Färgeffekten

När mönstret analyseras i WeavePoint med de traditionella skandinaviska inställningarna blir det en vänsterdiagonal i uppknytningen. Färgeffekten blir då samma i de båda exemplen! Om man roterar uppknytningen till en högerdiagonal uppträder den typiska skuggvävseffekten i exempel 2.

TILLBAKA till beskrivningen att konstruera skuggväv.